Tänk om jag inte varit lärare

Då har första veckan på nya jobbet klarats av. När jag på fredagskvällen satte mig ner för att reflektera lite kunde jag konstatera att jag var innerligt tacksam över att ha varit lärare i 22 år.

Dels så kastades jag upp på scenen i fredags och skulle redogöra för våra tankar kring 2019 års budget. Herregud de tankarna har vi knappt tänkt klart. Någon skrev i sin utvärdering att vi verkat lite orepeterade, jo det vill jag lova! Vi hade inte hunnit synka det vi skulle säga.  Men som jag sa; det är tur att man är van att vara lärare. Man är van att prata inför folk. Man är van vid att jobba dygnet runt, få mejl kvällstid och på helger, man är van vid att behöva vara skärpt hela tiden, inget slösurfande för en lärare eller ett kommunalråd. Man är van vid att lunchen äts fort för att man skall hinna förbereda sig på nästa moment och toabesök hinns inte riktigt med förrän arbetsdagen är slut. Så tempot är välbekant även om arbetsuppgifterna är nya.

Ta nu inte det här för gnäll eller ursäktande, nej mer som ett konstaterande att mycket har gått fort och varit intensivt, men jag har gillat varje sekund. Jag kör med mantrat att det blir som det blir och nästa gång blir det bättre. Man behöver inte vara proffs på sitt jobb efter sju arbetsdagar va?

Men för att sammanfatta det jag sa där på scenen i fredags: Jag är  målinriktad, jag vill själv ha tydliga mål och förväntningar och klart för mig vad som händer om jag inte når upp till målen, men ingen ska tro att den kan lägga sig i HUR jag tar mig dit. Det vet jag bäst själv. Så vill jag vara som politiker också. Jag har suttit i andra änden av den kommunala styrkedjan och jag vet att ibland blir de bra idéerna hos politikerna inte alltid så bra när de ska förverkligas längst ut, därför vill jag veta när mina idéer blir helt galna och kontraproduktiva. Jag är också usel på att känna igen folk, särskilt när jag ser dem i nya sammanhang, så om jag verkar lite förvirrad så kan det vara så att jag blandar ihop dig med någon annan. Hjälp mig genom att tala om vem ni är. För utan återkoppling kommer jag överlag inte att bli en bra politiker.

För övrigt så pratade jag också om hur viktig familjen är för mig, både den lilla familjen och men också den stora där mamma, pappa och bröder med familj ingår. Därför passade jag på att fira min födelsedag några dagar i efterskott genom att bjuda dem på middag igår. Idag tog jag med mig min mor för att koppla av med två av mina övriga intressen i ett, nämligen historia och kläder. Gamla Uppsala museum hade modevisning med kläder från 500-talet till 1500-talet. Supertrevligt. Nu ska jag göra som katten…

katten

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s